För att slutligen få lite finish på lådan, åkte jag till en plåtslagare som hjälpte mig bocka till plåt för sidor och överdel. Då framdelen är konvex, ritade jag av ena änden på lådan och sågade ut en mall som jag tog med. Med hjälp av mallen kunde jag då få sidoplåtar bockade som passade exakt. Sidoplåten i profil kan man se på den infällda bilden. Lådans överdel fick en liten droppkant. Därmed är luftsolfångaren klar att monteras upp på väggen.

Rör monterades från luftsolfångaren och in i källaren där olika fläktalternativ testades.

Först provades en rörfläkt med maxkapacitet 93m³/h, vilken gav en otrolig värme i luftsolfångarens utblås (82,1° C), men gav för dålig effekt i Watt räknat , varför den byttes ut mot en kraftigare radialfläkt med maxkapacitet 165m³/h.

Därmed stämde det något bättre med vad jag tänkt mig. Nu kunde man stå flera meter från utblåset och känna att det blåste varmt. På bilden ovan ser man temperaturen med fläkten vars maxkapacitet är 165m³/h. Uppmätt luftflödet med den fläkten gav 82 m³/h vid max hastighet.

Med tanke på ovanstående är det viktigt att tänka på att: om fläkten har en viss maxkapacitet (t.ex 100m³/h) så kanske den i verkligheten bara ger 50-70%, på grund av det motstånd som uppstår genom luftsolfångaren. Jag rekommenderar därför en kraftigare fläkt som man sedan kan variera hastigheten på med hjälp av en varvtalsregulator. Mera om detta längre ner på denna sida.

Första testkörningen

Första testet 15 okt kl 14.00 med den lilla rörfläkten.
Utetemp +4,6° C. Klart solsken.
Ca 50 cm från luftsolfångarens utblås uppmättes +82,1° C
Effekt ca 780 watt

Andra testet utfördes 17 okt kl 14.00, nu med den kraftigare fläkten på högsta hastighet.
Utetemp +7,8 C°. Klart solsken, men blåsigt.
Samma mätpunkt som tidigare. Temperatur +69,2° C
Effekt ca 1250 watt

Trots den kraftigare fläkten som blåste på ordentligt är resultatet klart godkänt, men bättre ska det bli.

Även vid lite gråmulet väder kommer det värme. På bilden ovan kan man bara ana den svaga oktobersolen bakom molnen. Trots detta kommer vid detta mättillfälle +23,3° C ur utblåset vid en utetemp på +5,9° C

Här kan man se några av de olika fläktalternativen jag testat. Den största fläkten är det som nu är i drift.

Vid en första testkörning med den största fläkten den 12 februari med utetemp -4,2 och klart solsken, blåste 55-gradig luft ut ur luftsolfångaren. Temperaturskillnaden mellan luftintaget och utblåset var 43° C och luftflödet ca 170 m3/h.
Luften togs vid mättillfället inne från källaren. Temperaturen i luftintaget låg på +12° C

Detta betyder att luftsolfångaren vid gynnsamma förhållande i mitten av februari kan komma upp i ca 2000 watt med nuvarande konfiguration. Det får anses godkänt för en luftsolfångare på 2,55m^2.

Ljuddämpare

Med den stora fläkten uppstod ett litet problem, högt fläktljud. Det skulle dock snabbt visa sig att detta problem var enkelt att lösa. Med hjälp av 2 rörmuffar, ett aluminiumnät, en bit fiberduk, samt aluminiumfolieklädd isolering kunde en effektiv ljuddämpare tillverkas. Resultatet blev såpass bra, att trots högt luftflöde är utblåset i det närmaste ljudlöst.

 
Grundmaterialet består av ett aluminiumnät och 2 rörmuffar

 
Nätet formades som ett rör och sättes fast i rörmuffarna.

 
För att inga partiklar från isoleringen ska kunna lossna, användes en fiberduk närmast nätet.

 
Aluminiumfolieklädd ull användes som ljudabsorbent. Ljuddämparen var därmed färdig.
Resultatet blev långt över förväntan. Ett näst intill ljudlöst utblås, med bibehållet luftflöde.

Lite använbart för att beräkna effekten

För att räkna ut hur många watt luftsolfångaren ger, räknar man först ut kilojoule genom att ta luftflödet multiplicerat med temphöjningen mellan luftsolfångarens in och utlopp. Dividerar man sedan kilojoule med 3600 (sek/tim) får man ut watt. Då diverse fler faktorer kan inverka, är detta inte en 100% exakt beräkning, men mycket nära.

  För att mäta luftflödet kan man använda en mätare för vindhastighet (anemometer). Kan köpas för under 500 kr. Luftflödet räknar man enkelt fram genom att ta rörets area (m²) x vindhastigheten (m/s)

Kalkylator

För den som själv vill göra beräkningar av luftflöde och effekt med hjälp av en anemometer, har jag nedan knåpat ihop en enkel liten kalkylator som räknar ut alla värden i ett svep. Fyll i rörets innerdiameter, t.ex 100 mm. Fortsätt med uppmätt vindhastighet (m/s), samt temperaturer från luftsolfångarens intag och utblås. Klicka på Uppdatera.

Avslutningsvis

Om luften ska transporteras vidare in till någon annan del av huset via ett långt rörsystem, är det också viktigt att man isolerar rören mycket noga. Utan isolering tappar man annars snabbt värme på vägen dit man vill ha den.

Långa rörsystem med klen dimension och många krökar orsakar också tryckfall, vilket man får ta med i beräkningen.
Vid stora tryckfall kan dock en extra fläkt monteras, vilket hjälper upp det hela.

Dags att luta sig tillbaka och njuta av solvärmen...

Länge leve ölburken !